Varför känna stress?

Ibland kan man få lite panik över att vara hemma. Känna att man tappar bort sig själv, bara blir en mammaledig person som byter blöjor och matar barn hela dagarna. Minns känslan jag hade de sista veckorna med Molly hemma, jag nästan längtade efter att få börja jobba. Man hade krupp över att "bara gå hemma" och man hade svårt att stimulera henne med aktiviteter hela tiden. När väl jobb kom igång så var man stressad över att inte hinna räcka till med att vara både jobbmamma och mamma! Tiden räckte inte till. Iväg 07 och hemma 17.30... Då för att undvika skrik och gnäll - i med frukt tills maten var klar. Allt var ett 3000-pussel som var tvunget att gå i lås varenda dag för att få ihop hela vardagen. Sen blev man gravid igen - ups.. Sen ja...sen vet ni hur allt gick och här sitter man med 3 underbara fina barn i form av jordens finaste triss!
Nu funderar jag inte på jobb, eller jo lite grann med tanke på att jag inte riktigt vet vad jag kommer komma tillbaks till den dagen jag bestämmer mig för att börja jobba igen men det är en annan historia, iallafall.. Så...först kände jag: Nä men jag tänker inte vara hemma så länge "denna" gången. (vadå denna gången?precis som om jag inte var klar med barnafödandet...jo tack, det är bra nu) Sen inser jag att Hallå! detta är ju sista gången i mitt liv som jag kommer vara mammaledig. Så passa på att njut nu!
Så från och med nu - slutar jag stressa tankarna kring jobb och framtiden. Och tänker bara njuta av denna tiden för den kommer aldrig mer tillbaka juhee! Tar tillvara på varenda dag och sedan var framtiden och jobb har att ge - ja det får vi se när väl den dagen kommer.

Molly Nilsson vs Lotta på Bråkmakargatan....

Vem tror ni är mest sur och tvär?
Men det är bra, nu vet jag att det blir ingen mer Lotta iallafall. Hon har endast kollat på det vid två tillfällen men ja tack det räckte för att sätta sina spår.
Tack Astrid Lindgren för alla fina filmer, men Lotta är just nu inte mitt favoritbarn, speciellt inte när jag har en här hemma som skall härma det mesta.....

Mindfulness!

Läste en artikel i en mamma tidning om Mindfulness. Fastnade för själva tänket och skall beställa en bok nu om detta tänkte jag.
Det är f-n viktigt att leva NU, tänka NU vad som händer och inte haka upp sig på vad som varit eller vad kanske eventuellt kommer att hända.
Man kan inte bestämma när man skall dö men man kan bestämma hur man skall leva.
Att lära sig tänka på nuet, och inte när man sitter och matar barn samtidigt fundera på att tvätten måste vikas, golvet måste torkas, fönstren måste putsas och just det ja rabatterna måste lukas - utan när man ammar så det DET man gör just då. (en bra beskrivning om hur jag ofta tänkte när man ammade, man har lätt för att sitta och tänka på alla måsten istället för att ta tillfället i akt och bara njuta av tiden då de små krypen låg vid brösten)
Bokbeställning "mindfulness i vardagen" - check!

Mammas lillstora tjej!

Molly säger att hon vill gå ut å gunga. Jag säger att det är blött ute. Men hon vill gå ut ändå.Klart hon får!
Jag säger att du kan ju kanske fråga om du får låna Nova & Ellas sandlåda istället och gräva lite?
Sagt och gjort. Hon blir eld å lågor över att få gå över SJÄLV för att fråga. Hon säger till mig att hon visst kan ha joggingskor på sig när jag säger att hon skall ha stövlar.
Joggingskor på och jacka. Sedan står jag i altandörren när hon går ned för uppfarten. Stora tjejen tänker jag. Hon vänder sig om ser supernöjd ut över att få gå själv. Hon vinkar och säger Hej då Mamma.. (med jordens stoltaste leende)
Jag säger att hon måste se sig ned på gatan så det inte kommer en bil. Hon går sakta över till Nova & Ella och plingar på dörren. Frågar om hon får gräva och sedan går hon in till dem.
Shit. Hon är alltså å leker med grannbarnen. Va stor hon e tänker man.
Jag passar på att duscha och greja då twinsen ändå sover.
En timme senare - gallskrik från grannhuset. Jag har altandörren uppe för att höra om Molly skulle komma och inte gå över gatan själv. Nu bor ju vi högst upp på gatan vid vändplatsen så det är ingen större trafik här.
Då visar det sig att Nova & Molly lekt "laga mat" och Molly hade fått tag i nån fiskmat som hon gjorde soppa med. Nova visste inte vad det var Molly kokade soppa på så hon drack ju förstås..............
Då tänker man: ja just det ja..hon är ju faktiskt bara 2 år fastän hon ibland känns så stor. Klart hon inte förstod vad det var för nåt i burken som hon hittade, för henne var det ju soppa.
Men hon e stolt som rackarns när hon får leka med andra barn och få vara själv. Tror hon speciellt nu när twinsen kommit, uppskattar mer de stunderna då hon faktiskt bara får vara Molly.
ps.. Fiskmaten var inget farligt att äta..... vi fick ringa giftcentralen, så det var lite kaos här ett tag med hungriga twins, ledsna barn, mat på spisen och Molly som stromt påpekade att hon var tvungen att koka soppa......

undrar om....

man spelar Chris Medinas låt "What are words" ofta när Molly säger till mig: Tyst mamma. Jag ska sjunga! När den spelas på radion. Å så valsar hon runt i köket och "sjunger" med...

10 min slummer

det räcker.
10 min av lite soffhäng med Molly snuttran & Madicken på Tv:n ( tack för den uppfinningen) å sedan en kopp kaffe på det. Så har man fått lite energi till att orka med allt som det nya livet innebär.
10 minuter att bara vila ögonlocken och inte tänka på nåt alls!
Så nu är energin tebaks och det är dags för kvällsmatlagning.
Bjöd som hastigast över svärpäronen, Molly har inte sovit nåt idag så hon behöver lite stimulans nån timme så hon inte somnar på allt galen tidig tid idag. Därför bra med lite farmorslek en stund!
Jag tänkte att det får vara slut med att vara uppe till 22 på kvällarna så därför gör vi en test att inte sova eftermiddag idag. Får se vad resultatet blir.
Nu kycklingklubbor in i ugnen och lite potatis till det. Mums!

Det nya livet.

Allt går så fort.
Tiden, Sommaren och veckorna!
Idag är skruttisarna 8 veckor.. FATTA!!
Tänk att de där två skruttarna för 8 veckor sedan fortfarande vid den här tiden låg i min mage?
Och att dom nu finns och det är som om det aldrig varit annat.
Att dom nu kommit och är två finaste skruttar som nu är sina egna identiteter.
Som vi hittills känner dom så:
Neah - rätt lugn, kan ligga å kika och le i babysittern för sig rätt länge. Äter duktigt med 4 timmars mellanrum och sover duktigt om nätterna. De gånger hon vaknar före Stella så vaknar man av henne att hon ligger å suger på händerna. Skall mycket till innan det däringa GALLSKRIKET skall till.
Verkar vara mycket nyfiken och med hennes stora blå tittar hon på oss och ler.
Stella - lite sprattlig men har lugnat ned sig i humöret de sista dagarna, verkar vara "beroende" av att känna Neah nära sig. Kan också ligga i babysittern och kika, helst med Neah ställd framför sig. Har börjat le och "prata" väldigt mycket. Äter fler gånger än Neah och lite mindre åt gången. Vaknar gärna en gång på natten och vill ha mat...NUUUU!!!!
Var inte rädd, jag går bredvid er.
Kom ta min hand, jag håller i er.
Här i min famn, kan ni våga tro.
Sänk era murar, jag ger er ro.

Text från en av låtarna som vi planerar till dopet. Kommer bli så fint med världens bästa Maria som sjunger.
Kan nog inte ännu riktigt förstå att man faktiskt är trebarnsmamma...




Syskonkärlek

Än så länge så lugna och fina tillsammans.
Storasyrran är jordens snällaste mot sina små.
Pussar och har sig på dom.
Jordens finaste triss så klart!
Molly, Stella & Neah.
Rumpnissar?
Imorrn är det dags för verkligheten... D börjar jobba och det blir upp till bevis för trebarnsmamman... All Alone...
Tror det kommer bli bra.
Har lite inbokat så man inte helt klättrar på väggarna eller sitter nere i källarn å river sitt hår av galenskap, Tisdag är det dags för läkarundersökning på twinsen och Torsdag ev. bakdag med M.
Ska planera in en date nere på jobb med tänkte jag. Anar att det är många tanter som vill klämma å känna =)
Nu blir det ett sista söndagshäng i soffan med stora frossar-skålen sedan är det fanimej slut på onyttigheter. Dags att börja tänka på hur man egentligen ser ut.
Och dom nya tränarskorna skall börja användas!

En tvillingmammas dilemma...

När man bara har två armar och en famn och två små klimpar som dessa vill ha
mammas armar och famn...? Samtidigt?! NU!!
Hur gör man då?
Vem av guldklimparna väljer man liksom...

Mina finaste!

På Borås Djurpark käkade vi bla. Glass! Det är gott!
Twinsen 1 månad

Högvarv!

Allt går i ett.
Blöjbyten: Cirkus 15 stycken per dag.
Matning: Varannan timme, var tredje...Även natten... (ZZZzzzz)
Ge nappen: Kanske sisåsär femtielva gånger... ( ;=)
Le åt jordens finaste twins: Hela tiden.
Bli irri för att man är trött: Ett par gånger om dagen men det över lika fort igen.
Torkning av kräk/spill av mat: Efter varje måltid.
Få en dusch av Nehas kaskadkräkning: En gång i gårkväll.
Klädbyten av mig: Två-Tre gånger per dag.
Klädbyten övriga: ca tre gånger per dag.
Högvarv med 3 kids. Är det inte den ena som skriker, så är det den andra och så är det den tredje som pickar på uppmärksamhet.
Men det är underbart!
Det är ju vårt liv just nu!

Premiären!

Igår var det dags för vin-premiären efter 9 månaders torka.
Det var gott!
Så gott att det vita vinet tog slut på festen....men men bra var väl det.
För det var också premiär för att vakna upp efter en fest MED vin och med 3 barn i sovrummet och lite lätt skallebank på det..
Men det har gått bra än så länge. Inte många knop gjorda idag.
Vin premiären var som sagt god. Och följande två helger kommer det att bli mer utav den varan då vi först skall på bröllop och sedan 40års fest.
Det var gott att för en gång skull vara en av alla dryga fulla människor som dansade loss i köket. Schlager, 80 tal och Ankie Bagger - så kul att få vara med i gamla gänget igen. Och precis bete sig så där som dryga fulla människor gör.
Vet inte varför jag haft så ont av, eller ont av är fel ordval, men jag har tyckt det vart riktigt jobbigt och tråkigt att vara nykter och gravid på fester denna gången. Det har känts sååååå ensamt och tråkigt att inte få vara delaktig på samma sätt som man är när man kan sitta med å ta ett glas vin.
Men nu är jag en av alla dom =)
Härligt!
Nu blir det söndagshäng med bästa familjen A.

SSSSSSccccchhhhhhhh......

Tystnad - gud vad skönt ibland.
Det är tyst i hela huset.
Mia ringde å väckte mig precis. D är och klipper sig ( har inte hört ett knyst av honom när han gick upp...,måste sova stenhårt nu för tiden)..
Trissen sover.
Det regnar ute (ganska skönt om man får säg det..)
Kaffet är klart.
Sätter mig i köket och njuter lite av tystnaden och ensamheten.
Det är helt underbart skönt.
Snart vaknar trissen och den andra trissen av Skogsängsbarn kommer snart - och då är garanterat tystnaden bruten =)

RSS 2.0