Mitt så kallade liv

varför?

Herr M var alldeles ensam med alla 5 barn ( å herrejesses stackarn...) men kan tilläggas att 3 stycke barn var sovande.. iallafall vid avlämningen...

Mia drog iväg på sitt och jag drog till stan!

Letade efter parkering i asalånga 20 minuter.. (varför är alla ute i sista minuten precis som jag..)

Fick tok-köpt de sista klapparna, ändå relativt nöjd.. Kan bli en miss med svärmors klapp men men.. det finns ju retur-rätt som det heter!

Väl hemma efter att ha lämnat av alla påsar hemma, hade allt gått bra där nere. Endast Stella hade vaknat och hon låg så fint där på golvet.

Bra! Då vet vi detta till nästa gång.. Killar kan=)

Sedan serverades det lunch av herren i huset och efter det packade jag ihop mitt för att gå å hämta snuttran...

Då det verkade sig som vädret bestämde sig för att tok-snöa just då! Galet blött det var! Och i motvind! härligt..

Men hemfärden gick relativt bra ändå. Bara ett bryt för damen och sedan fick hon sitta där fram på vagnen som man egentligen inte får, men va f-n gör man med snö-blött hår,kalla kinder, genomsur jacka och byxor, kalla händer för tygvantar tål tydligen inte vatten och snoret rinner så där så man bara skall snyta sig sisådär femhundra gånger och så är man helt genomsvett på det...

- så sätt dig där fram och upp med fötterna annars kör jag på dig.. (måste verkligen låta jättefint!..)

Det var upp för backen som jag började räkna ihop hur mycket vikt jag egentligen puttar framför mig... men jag var tvungen att komma hem till miniräknaren först för att kunna räkna ut det..... ;=)