Mitt så kallade liv

Hade jag fått en chans till att posta ett sista brev till dig.

Ett brev som jag vet kom fram till dig.

Då hade jag skickat med tusen bilder på tjejerna, för jag vet hur mycket du saknar dem.

En av bilderna är bla. på Neah sen hon spräckte ögonbrynet och märkt med: Busunge!

Och bilden på Stella när hon ser så där galet lycklig och busig ut bara för att hon får sitta i soffan, den blicken måste du bara se.

Jag hade spelat in vrålet från middagsbordet och lagt i brevet, bara så att du fick höra hur det låter här hemma när vi äter middag.

Jag hade haft svårt för att inte spela in Mollys alla underbara kommentarer, just för att du ska höra dem och få le åt hennes utsvävningar.

I mitt brev hade jag skrivit ned allt som tjejerna hittat på, hur dom nu hela tiden uppmärksammar varandra och apar efter varandra hela tiden. River en i gardinen är den andra där på 3 sekunder å gör samma sak.

Jag hade skrivit ned om hur fantastiskt söta dom är när dom kramas hela tiden, eller hur dom gör "slängkyssar" när dom skall gå och sova.

Jag hade också spelat in Stella när man frågar henne om hon ska gå å sova, då svarar hon.. " ammmmm....." 

Igår lärde dom sig säga "pappa", och när dagen kommer när dom lär sig säga "mormor" så hade jag spelat in det och lagt i mitt brev. För nåt du alltid sa var att du ville vara med om dagen när dom lärde sig säga just "mormor".  Nu är det inte så, och det gör förbannat ont, men om jag hade chansen till ett brev hade jag skickat det till dig.

Så hade du kunnat lyssna på det om och om igen.

Jag hade klippt av en av tvillingarnas underbara lockar bara för att visa dig hur fina dom är.

I brevet hade jag skrivit till dig om alla gånger jag tänkt ringa, men kommit på mig själv att det inte går.

I brevet hade jag skrivit om hur kul jag tycker att mitt jobb är, att allt faktiskt fungerar väldigt bra med förskolan - hämtning å lämning å allt.

Jag hade också givetvis skrivit om mina tokiga planer för nästa år. Du hade varit en av dom som hade tyckt att det förmodligen är galenskap men också kul, att jag planerar att spela fotboll. Du vet ju hur roligt jag tyckte det var.

Hade jag fått chansen till att posta mitt brev hade jag önskat att du hade kunnat svara. Hur du har det, vad du gör, om du hör oss, om du ser oss, om det är jättetomt utan oss eller om du ändå känner oss nära.

 

Hade jag bara fått en chans till att posta ett brev till dig hade jag avslutat med: jag saknar dig!

I mitt brev till himmelen..