2 dagar..

utan dessa guldklimparna!
Känns i mammahjärtat!
Konstigt det där... När man åker hemifrån är det SÅÅÅÅ skönt att bara få vara ensam..när man väl är borta tänker man på dem där hemma, hur det går, vad dom gör osvosv... Sen när man är hemma igen, längtar man tills nästa gång man ska iväg på sin egentid....
Aldrig va nöjd liksom..
Alltid ha samma leksak.. sötisar.. Exakt samma hårfärg här ser man nu...hmmm.. har alltid trott Neah hade mörkare hår..men det är nog bara för hon har tjockare helt enkelt..



Lika fast ändå olika...


Stora tjejen lär sig åka skridskor!



I dagarna när jag var borta lät ett samtal mellan mig å pappa D såhär:
- Går det bra?
- jadå... Kan du komma hem nu?
-haha..nä... Är det inte roligt?
-Nää..
Det är ju bra att han är ärlig iallafall... Men jag vet ju om att han inte är nån pappaledighetspappa.. Klart som korvspad att han älskar kidsen, men att hänga hemma å skrota å grejja är inte riktigt hans grej.
Och det är OK liksom. I vår familj funkar det jättebra med att jag är hemma å han jobbar.
Men det är ju dock viktigt och bra och nyttigt eller va man ska säg, på alla sätt att han är hemma, ensam, med alla tre och får känna på´t liksom!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0