Mitt så kallade liv

Exempelvis när vi var på semester i Ystad så ramlade först snuttran på asfalten och slog upp pannan och näsan. Nästa dag ramlade hon ned för husvagnen och spräckte läppen. Blodet spruta och tårarna rann, men sen var det inget mer med det. Endast två dagar senare var allt läkt och det syns inte en skråma = coolt hur kroppen läker.

Exempel på hur grym kroppen är, som i grym som elak = mammas cancer. Tänk att man bär på detta, utan att veta eller ana. Inte ett tecken har kroppen visat på att hallå det är nåt som inte är som det skall här! Och så bara BANG!! Det växer cancer, läkarna har förklarat att den ser ut som en riskaka.... riskaka? usch... Men ändå... 1 vecka sedan så opererades hon och såret på magen är otroligt stort, men det läker. Och idag får hon åka hem... Kan man förstå att fast kroppen är elak så är det grym på att på nåt sätt återhämta sig?

Idag kan hon göra det som man skall kunna, gå på toa osv. Hon är trött men det är ju inte så konstigt efter allt. Nu är det rehab och allt vad det innebär. Men vi håller alla våra tummar på att allt kommer gå bra och att kroppen denna gången är snäll och gör vad den skall - läka!

Tiden läker alla sår eller hur var det nu....