Mitt så kallade liv

Ensam med tre vilddjur, ja ibland är dom faktiskt som tre ena vilddjur....River den ena i gardinen, så klättrar den andra på stolarna eller så gör dom någon slags grupp-pakt och stormar & är på toa å river i toapappret eller står å slickar på de nyputsade fönstrena ( okej då, jag har slutat putsat fönster...=)..

Ordet man upprepar är : AJA!

Reaktionen på det: ..............

Men jag fortsätter kämpa på, för i vårt hem sysslar vi inte med att ta bort en massa, som att ta ner gardiner, plocka undan skohyllor, skruva ner handtag på spisar osvosv....Näpp! Jag anser att dom ska få lära sig vad som är leksaker och vad som INTE är leksaker. Och därav ochså allt mitt ajjanadeåbajjande hit å dit gånger två då...

Men iallafall..

 

Sitter å äter.

Två hårbollar slabbar å äter.

Ett stycke hårboll vägrar äta.

Grinar å krånglar.

Jag: tjatar å tjatar om att man skall äta...annars får man ont i magen..osvosv..

Vägrar äta.

Tjatar..

Vägrar äta..

Tjatar.

Säger maten är äcklig.

Tjatar ät upp!

Vill inte äta..

Hör mig själv säga det jag faktiskt aldrig trodde jag skulle ta till:

Om hon åt upp?

Nope!