Mitt så kallade liv

Det bästa som finns är att krypa ner i nytvättade lakan.. Då är dom så där "hotelliga", fluffiga och lyxiga på nåt sätt. Man kryper ner och känner doften av tvättmedlet och man andas in den nya fräsha doften. Man drömmer sig bort och inbillar sig att man ska sova en hel natt i dessa fluffiga lakan och bara BRE ut sig ENSAM, armarna ska få vara fria och bara för att man kan lägger man sig på magen och sluter ögonen...

Då hörs stampandet och vips så har man två små ögon stirrandes på en. Och fastän detta lilla kött kan prata, så är det enda ljudet denna ger ifrån sig är:  hnnnnnnnn....*stön*.. Vilket man tydligen klockan 23:35 ska förstå betyder: MAMMA! Lyft upp mig!

En av tre, men det är ändå lyx. Då finns det ändå plats. Man gör ett nytt försök och fluffar in sig i täcket med en liten liten hand hållandes på ens kind.

Man slumrar men någonstans så befinner sig två nya ögon vid en sida och samma procedur: hnnnnnnnnnnnnnnnsnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn... Dock lite högre decibel denna gången..

Två av tre.. utrymmet krymper och nu ger man en spark på den vuxna parten som ligger konstigt nog orörlig trots denna cirkus som på går mitt i natten.

Nu är det nappar, dockor, telefoner, filtar ( jojo - allt måste medtagas från dom små kötten...vem vet vad som kan hända under de 30 meterna de går innan de entrar mammas säng?.. Troll, tomtar eller spööööööken kan ju komma i deras väg, och då måste det ju kännas tryggt att ha 20 nappar i famnen bara omifallatt, eller om man helt enkelt bara måste slå en signal till fafaaaaa mitt i natten så är leksakstelefonen ett måste ju)

Bland dessa dockor, nappar, filtar, kaniner, fötter, armar, snoriga näsor och små händer som drar i en försöker man ta tag i det där fluffiga goa fräscha täcket igen.. men det är borta. Ett av kötten fördrar att sparka bort allt vad täcke innebär.

När tredje fötterna slår mot golvet då inser man att drömmen om den där fluffiga hotellliknande natten är förbi. Man förvisas ner till fotänden av sängen, på en rosa dekorationskudde som luktar källare... Med några fötter i ansiktet och en snorig hand som säger: mamma...väjjjjllinnnnnn....... NU! då har man glömt allt vad fluffigt hotelltäcke är och det enda fluffiga man känner är snoret när någon skall ta mitt ansikte intill sitt bara för att försäkra sig om att jag inte försvinner mer än 10 cm bort. För vem vet vad som kan hända då?

 

Så inatt gjorde jag det.. Jag rymde! Först krypandes på alla fyra bara för att dessa två små besatta smådjur inte skulle se mig. För på nåt konstigt sätt har dom mörkerseende..

Ute ur rummet! YES! Med min nytvättade kudde kryper jag ner ensam i en tom säng!

Virar in mig i täcket och gosar till mig...

- maaaaaammma... gööööö duuuuu?

Som en liten hundvalp skäms när den gjort något något fel, förvisas jag tillbaka till min egen säng,med dockor, telefoner, nappar & icke existerande fluffiga hotell-täcken.

När det börjar ljusna och man ligger som ett Z för att få plats - man är så trött så bara en uppenbarelse av John Blund hade fått mig att börja snarka, då känner man en klibbig hand - maaaaammmaaa... Baaaankanal???