För ett år sedan...

Kollade in på min gamla blogg:
http://blogg.aftonbladet.se/2070

och då skrev jag såhär för ett år sedan:

13 februari:

Igår kväll så hade jag nog de mest "kraftigaste" förvärkarna. Kändes som riktig mensvärk och det "tryckte på neråt". Igårkväll så höll liten på precis som den brukar, förstår inte hur mycket plats den har egentligen. Det borde ju faktiskt vara ganska tajt där inne nu men liten beter sig som om den hade all plats i världen och tar inte hänsyn att mamma tycker det är obehagligt när den spänner ut rumpan så hela magen blir helt skev.
Den busar och har sig och sparkas till höger och vänster hela kvällarna.... helt otroligt..
Inatt sov jag dock bra och vaknade först vid 03.00 ungf.
Idag känns det också mer än det gjort innan, trycker mer än det gjort innan.

Imorrn ska vi till Jennie & Denny, men D har bestämt tillsammans med liten att den är välkommen att komma på söndag klockan 12.00.. Förstår inte varför han inte vill att den ska komma imorrn... undrar om det kan ha nåt med det alkoholhaltiga intaget han är rädd för att behöva undvika imorrn kväll... =)
Men enligt honom så har dom en överenskommelse om att liten kommer kl 12 på söndag... så ja vi får väl se...
Jag tror dock att det dröjer två söndagar till innan liten kommer. Har ställt in mig på att gå över tiden till MAX! Lika bra att tänka så..

Vad står på schemat idag?
Ska måla om tvåttkorgen som nu istället kommer bli en leksaks-förvarings-låda!
Sen ska jag åka å hälsa på brorsan och Noah i eftermiddag tänkte jag.
Sen är det ju faktiskt skidor på TV nästan hela dagen =)
Ser ut att bli fint väder iofs, borde ta mig en nypa luft. Men jag orkar faktiskt inte gå några längre promenader längre så jag sticker ut huvet på balkongen... räknas det som att få frisk luft?...hmm...
ja ok då... kan väl offra mig att gå till Kvantum just för att inhandla fredagsgodiset.. =)


2 mars:
(3 dagar kvar till snuttran föds)

13 dagar över BF
ja vad säger man...
Har börjat undra om jag verkligen är gravid..? =) Eller är det kanske en jättestor fis som fastnat i magen..?
Nej då..liten vill helt enkelt inte komma ut, så det blir besök till läkarn på onsdag trots allt.
Har ställt in mig på det och att jag kommer få gå en vecka till säkert innan liten finns hos oss.
Längtar så man blir tokig. E så rastlös så jag vet inte vad.Å så e jag trött på min lilla mage nu faktiskt, den e som sagt inte så stor men ändå..jag vill ha det som finns inne i magen NU!

Var på Baby-Barn mässan i Göteborg i lördags med Mia & Sara. Fanns jättemycket fina kläder men lite svårt att köpa när man inte vet vad det är för kryp som bor i magen. Men jag köpte iallafall en body och ett par svarta mys brallor med Laban på, + en mössa.

Igår var jag och Mia ute å gick nästan hela dan, men det verkar inte ha gett några resultat ännu. Ska bege mig ut snart och tänkte faktiskt laga lunch idag.. (=kors i taket) Antingen blir det torsk eller korv-stroganoff.

Fan va jag vill ha bebis nu om jag ska vara ärlig..
Å så tycker jag inte om läkare....=(




Känns så himla längesen... Tänk att snuttran låg i magen då.. Oj vad tiden går fort!


Hon vet vad hon vill!

Snuttran har den senaste tiden börjat visa en sådan oerhör VILJA! Hon blir totalt galen om nåt går emot henne.. Då sparkar hon och skriker.. Jag tycker inte alls om det här humöret hon har börjat visa. Som igår: Hon, Elin & Anton satt på golvet å lekte "gröt-kalas" som Elin sa. Anton matade Molly med en sked med vatten och lite då och då tog han sig en slurk själv. Men så fort han tog skeden själv och inte matade Molly blev hon helt tokig. Sparkade och verkligen skrek typ: GE MIG VATTEN NUUUUU..jag blir GALEN!!
Vi sa att Anton kan du inte ge Molly lite?
- Njaeejjjjj... sa han då..
haha..
så himla sött.

Vet inte varför hon har börjat få sånt humör..Antar att hennes tålamod är från hennes far..för det existerar verkligen inget tålamod hos honom.
Jag försöker mest hålla mig lugn, prata med lugn röst och säga till henne att hon skall lugna ned sig. För hon kan bli helt galen helt plötsligt när hon ligger på skötbordet å skall byta blöja tex. Eller när vi skall ut och jag ska ta på henne raggisarna. Jag tror inte att det hjälper om jag liksom blir arg och skäller..utan hellre försöka prata med henne och säga till henne att lugna ned sig.
På ett sätt är det väl bra att hon liksom visar egen vilja och att hon vet vad hon vill. Ingen mes-tjej här inte. Men det får finns gränser, leker man gröt-kalas så får man ju vänta på sin tur på gröten liksom..

Jag & D har en mycket gemensam syn på uppfostran. Nej skall verkligen vara NEJ och det skall hon veta.
Tonläge är ngt som jag försöker markera tydligt med när hon gör nåt som är fel. För då vet hon verkligen att när mamma ryter så då gör hon verkligen nåt som hon INTE får. Som att putta på stolen nedför trappen eller hänga vid räcket i hallen och kladda på glaset eller att peta på ugnen. Markerar man tidigt och tydligt att det är fel och farligt då lär hon sig ju det.
Visst barn skall upptäcka men jag tycker ändå att det skall finnas gränser. Man skall veta att ugnen är farlig och inget man skall leka med.
Kanske hårt, men i min mening så är tonläget det viktigaste. Att säga med sin vanliga röst och snällt säga: nej men Molly den får du inte röra...
Det förstår hon ju inte..Då pratar ju bara mamma som vanligt och allt man tillbaka är ett flin och så fortsätter hon.
Istället säga med annan ton: NEJ, Molly AJJA!
Då slutar hon, tittar, och kanske försöker igen, men då är man där igen och så antingen börjar läppen darra. För hon tål verkligen inte att man säger till henne, eller så kryper hon därifrån.

Uppfostran är ngt jag ser framemot. Det är roligt varje dag, både att lära henne rätt och fel men även att lära henne att klappa händerna, visa navlen osv.. Det är så oerhört kul att mer och mer börja upptäcka att vi kan kommunicera med varandra. Och det kommer ju bara bli mer och mer, för snart kommer pratet säkert.
Ja jag ser verkligen framemot varje dag tillsammans med henne!
Att vara mamma är ta mig fanimej det bästa som finns ;=)



Vann jag kampen?

Molly har de senaste nätterna lurat oss i fällan genom att tro att hon inte kan sova i sin egen säng längre. Hon har blivit galen så fort vi lagt henne i hennes säng. Men efter i söndags kände vi att Nä nu får det vara bra. Det här har ju blivit till en stor grej som hon gör. Hon förstår ju att blir hon galen så får hon sova mellan oss. Visst är hon sjuk eller rädd så givetvis får hon sova mellan oss. Men när hon är frisk och inget annat konstigt så skall man sova i sin säng, det är vad jag tycker iaf... Och grejen är den att alla parter sover mycket bättre om vi får sova ensamma och hon får sova i sin säng. Annars ligger man där, vaknar av en fot antingen i pannan eller i magen och så vänder man å vrider på sig rädd för att lägga sig på henne och man sover liksom inte så där djupt å skönt som man gör när hon sover i sin egen säng. Och jag upplever att hon sover på nåt sätt oroligare även om hon ligger mellan oss. Visst hon blir lugn när man hämtar henne när hon drömmer mardrömmar, men annars ligger hon där mellan oss, tittar på klockan i taket, tjötar och försöker leka när det är mitt i natten.
Så igår fick det vara nog! Redan när D gick uppför trappen med henne när hon vart jättetrött så började hon gnälla... Han la ned henne i hennes säng och hon blev störttokig... Jag gick upp, satte mig bredvid hennes säng och höll henne i handen och spelade speldosan. Då vart hon lugn. Sedan gick jag ut och sa att nu skall du sova och att mamma är här. Hon blev galen... D gick dit igen.. Satt bredvid henne och hon var lugn. Hon höll precis på att somna så han tassade ut ur rummet.. Hon gnydde till precis som för att protestera.. Sedan somnade hon och vaknade kl 06.20. Då hämtade jag henne och vi sov till 7.30. Alla utvilade och pigga å glada!

Nu har jag precis vart uppe å lagt henne igen för hon var så trött. Och åter igen, precis som för att protestera, så gnydde hon och var lite ledsen när jag närmade mig sängen. Men sen blev hon tyst....men nu hör jag henne att hon håller på att kasta ut napparna ur sängen... Men snart somnar hon nog.

Vet inte om det är nån separationsfas hon går igenom igen..Hade ju en sånhär period för ett tag sedan. Men den gången vann vi och vi kommer vinna denna också. Skall bara få henne att förstå att vi finns här även om hon sover i sin säng.

I morse snöade det så jag såg knappt ut så jag satte mig för att göra en fotobok som snuttran skall få på sin 1-års dag..1 år!! helt sjukt...men men... iallafall...när jag nu vände mig om och kikade ut så strålar solen! Får allt bli en promenad sedan, för man blir änna trött på att bara vara inne hela tiden!


Måste ju berätta om finbesöket igår!

Innan jag börjar städa måste jag ju berätta att Mollys kille Ture var här igår. Vi åt frukost och sedan gick vi på promenad. Båda barnen somnade men Ture kände att det vankades mat och vaknade när vi kom hem. Men Molly sov...å sov....å sov i TRE timmar...?hmm...
Men vi andra åt, eller rättare sagt jag & Anne åt fisksoppa och Ture åt flygande Kalle. Molly fick fiskgratäng när hon äntligen vaknade. Ture undrade liksom vart värden var nånstans? Ligga å sova ute i vagnen när han ändå kört ända från Långaveka.
Men eftermiddan satt dom så fint å lekte och skulle helst ta varandras legobitar. Ture var i himmelen när han fick leka med Mollys "lekmobil" som är en riktig mobiltelefon.. Och han tyckte även att Torsten var fin att leka med!
Men att tugga på lego var bäst!


Hallå Ture kan jag få den?!!
Ture säger: shit va jobbig hon eeeeeeeeeeeeeeee..låt mig få tugga!


Men om du tar blå så tar jag gul??


Alla nöjda!


Men Ture! Man ska inte ÄTA lego man ska ju bygga me det!



En dålig natt!

Snuttran vaknade vid tolv tiden å var jätteledsen. Tror det var nån mardröm som skrämde henne. Gick inte att få henne till ro igen i henne säng, så hon fick hänga med in till våran säng och hon somnade direkt. Otroligt vilken trygghet man märker att man ger..Hon kände direkt att jag låg bredvid henne å höll om henne å så kunde hon somna in. Jag var så trött så jag orkade inte gå tillbaka med henne till hennes säng. Hon sov oroligt från å till så det var gott att ha henne bredvid sig å lugna henne när mardrömmarna satte fart. Bara hålla om henne, hålla hennes hand eller klia i hennes hår. Så vet hon att mamma är där.
Vaknade dock av D:s väckarklocka vid halv sju...sen somnade hon aldrig om..Låg å tjöta och hade sig tills hon verkligen hade väckt mig..
Nu sover hon och jag skall passa på att STÄDA! Måste köra ett röj nu känner jag.
Har redan hängt ut sängkläderna och fixat med lite nya kort i våra ramar men nu är det dammning och dammsugning och städ på 1 av 3 toaletter..De 2 andra har jag faktiskt gjort i veckan=)
Kan städa dygnet runt i detta huset känns det som...byggdamm överallt tycker jag..

Städa sen får vi besök i eftermiddag i form av Madde & Evelina. Tror allt jag tar upp några chokladsemlebullar...mmmm...


En är alltid en och två är alltid två

Jag & snuttran är precis hemkomna från kompisarna Oliver & Max. Dom har lekt hela dan och nu sover snuttran. Blir änna trött på att vara uppvaktad av två killar hela dagen.
Oliver & Max är tvillingar. Och deras mamma gör ett superjobb måste jag säg...
Asså det är ändå stoooor skillnad på att ha en liten illbatting, på att ha två små illbattingar.. typ dubbelt upp ;=)
När det är matdax då skall maten helst vara serverad för fem minuter sedan annars blir det två barn som skriker. När den ena hade sketet ner sig å var nybytt då var det dags för den andra att skita på sig och så rulla det på..Tror att på dom timmarna vi var där så sket dom ned sig 4 ggr.. Okej snuttran kan oxå bajsa ofta..men ändå..
Men det är alltså dubbelt av allting, har man bytat så är det bara att fortsätta med nr 2. Har man matat är det bara att fortsätta mata. Skall man byta kläder eller ta av eller ta på kläder är det bara att fortsätta. Åsa deras mamma berättade att hon inte har sovit en hel natt på 1 år nu.. Otroligt att hon ens står på benen tycker jag. För det är så, vaknar den ena så när man precis har sövt honom, så vaknar den andre, och så rullar det på.. (visst man behöver inte vara tvillingmamma för att inte få sova, finns givetvis andra mammor som aldrig får sova även om dom har 1 barn, men just det där med att har man precis sövt den ene så vaknar den ande och så håller det på så varannan timme..)
Super-woman säger jag bara!
Man märker hur "lätt" man har det när man har en liten att klara av och ta hand om. En liten som kryper omkring och som man får vakta så hon inte river ner nåt. Men två..asså man har ju ändå inte 4 ögon, utan med sina 2 skall man passa två små yrväder som drar omkring.
Det är imponerande säger jag bara. Att ha tvillingar!
Vi pratade om att det kanske kommer bli bättre när dom lär sig gå och kan på nåt sätt ta hand om sig själva lite mer. Inte behöva mammas uppmärksamhet hela tiden utan kan gå å hämta leksaker och vara lite mer självgående. Just nu är dom i fasen då dom helst vill ställa sig upp utmed allting och gärna ramlar omkull å slår sig, då kan man ju inte lämna dom precis. Visst sen har man två små yrväder som springer åt varsitt håll. Men det behöver ju inte bli så. Man kan säkert lika mycket få springa efter ett barn om man nu "bara" har ett.
Men det är ett grymt jobb med tvillingar i denna småbarnsperioden tror jag och Åsa är bara grym som klarar det så galant måste jag säg!
Just det tex att bara gå på kalas/fest, då är det två stycken som man skall få i säng och natta på okänd mark och två stycken som man skall försöka få till ro. Förstår när tvillingföräldrar säger: vi orkar inte..
Max & Oliver är jättefina killar och dom är supergoa killar. Molly sa till dom att dom skulle lära sig att sova på nätterna ändå. Får se om dom lyssnade på henne ;=)



Finaste Oliver & Max..eller var det tvärtom...hmm...=)


9 februari - då lärde jag mig krypa!

9 feb: Det var en fantastisk dag!
Jag var på jättebra humör och jag har faktiskt försökt ganska länge men inte riktigt förstått HUR jag tar mig från A till B.. Har hängt och slängt med ben och armar men liksom inte fått in den rätta tekniken.
Men så..efter lunch när jag var mätt och go. Så la mamma ut nallen och nappen som lockbete..och VEM kan motstå det när man är sådär eftermiddagtrött?
Jag kollade långt om länge på nappen och nallen som låg där utom räckhåll...Skulle jag gnälla?? Nej, spelade ingen roll för då flyttade bara mamma nallen ÄNNU längre bort...
Jaha..okej då..
Hmm...Ställer mig på armarna...men benen HALLÅ!! häng me här nu jag vill verkligen ha den där nappen...ååå...hej.....åååååhej..ååååå.......hej......ja sådär ja!! Känner hur benen släpar sig med efter jag dragit armarna framåt.. jag rör mig! mamma kolla!! det går FRAMÅT!!! YYÄEEHHJJJJ!!!


Ser ni nappen...den e inte så långt borta men jag måste dit!!


Fuskade lite å slängde mig men då flyttade mamma bort nallen.....


Nu e jag verkligen på G känner jag...
(å nappen på fel håll i vanlig ordning)



yes! I can do it! I can do it! Benen come an!!!


Äntligen i mål!!

Fantastiskt roligt detta! Måste hålla på hela dan!


11 feb:
Nu har jag fått upp farten! Och mest tycker jag om att vara på ställen som jag inte får, som tex. i hallen å leka med alla snö-smutsiga skor, och helst av allt sitta i hallen å reta mamma eftersom dom inte köpt nån grind ännu utan har lagt en stol där..Jag tänker ju liksom inte ramla nedför trappen, det fattar jag ju, men ändå kul att reta mamma. Sen är det också kul att hänga vid dom stora fönstrena och klena ned, och att krypa in på pappas kontor och dra i alla sladdar och riva ned, och att slå med alla dörrar är ju också kul, men det verkar som att det är farligt för när jag gör det så ryter mamma å pappa AJJAA!!, får väl komma på nåt annat då..Har försökt att hänga mig i lådorna i köket, men dom är ju SÅÅÅÅ tunga, men tror nog allt jag får upp dem en dag.
Leka med leksaker??? Nej!! Varför gör det när jag nu upptäckt en helt ny värld. Leksaker är överskattat! Mycket roligare att inte lyssna på mamma och reta henne...
Det har ju bara gått 2 dagar så jag kommer nog allt kunna lyckas reta gallfeber på henne ett bra tag..för lära mig gå?? nääää varför det liksom? Och när jag väl känner för det kommer jag ju VERKLIGEN utmana mig själv till större bredder...ni vet..vårt hus e RÄTT stort.....hehehe..

När Ture kommer på Tisdag så skall jag lära han allt jag kan!

Nu måste jag ut i hallen igen å käka lite på pappas stora vinterkängor..Dom e ju bara så balla!

// Molly


Kan man vara sur på sin 11 månaders dotter?

Jag vet inte vad de är för "arier" (som min farmor hade sagt) "arier" tror jag betyder "dumheter" ungefär, som snuttran håller på me på nätterna... Vid 23 vaknar hon oftast och har sådana mardrömmar så hon är jätteledsen. Man bara ser i hennes ögon: Mamma rädda mig!!
Så fort man tar upp henne så somnar hon i famnen, antingen går det bra att lägga ned henne och så somnar hon i sin säng eller så märker hon att man lägger ned henne å blir jätteledsen. Sen håller man på så ett tag och antingen vinner jag eller så vinner hon och får hänga med till våran säng. Somnar hon om så vaknar hon igen vid 3-4 tiden, och då har hon för sig att hon skall vara vaken! Ligger å snackar, slänger nallen hit å dit eller försöker väcka mig eller D på nåt annat sätt.. Efter två timmar blir man aningen trött på henne å lägger henne i hennes säng. Hon är ju alltså så trött så hon inte vet vad hon heter, hon kliar sig i ögonen och gäspar hela tiden, men ändå skall hon stå emot och inte sova! När man lägger henne i hennes säng så kurar hon ihop sig och blundar, men så fort man tar ett steg ut ur rummet börjar hon gråta..
Vid 5 tiden var jag så trött på henne efter 2 timmars krångel i våran säng, så jag la henne i hennes säng, hon sov, men vaknade så fort jag kurat ned mig i min säng.. D blev då lite irri och gick upp, sa med lite arg röst: Molly nu ska du SOVA! sen tog han upp henne och hon somnade på tre röda på hans axel.. Han la henne i våran säng och vi sov till 8...
Fattar inte varför hon fått för sig att hålla på såhär vid 3-4 tiden..Okej för mardrömmar men inte det här buset hon börjat med och att hon dessutom är jättetrött men vägrar somna..
En annan är ju aptrött vid den tiden så man blir ju bara sur på henne..
Var lite sur på henne i morse när jag vaknade men efter man tittat på henne i 3 sekunder och hon sitter å headbangar med en t-shirt över huvudet kan man ju inte annat än bara glömma det som varit..
Tror inte man kan vara sur på sin 11 månaders dotter?..eller... jo inatt var jag sur faktiskt..

Molly + Ture = Sant


Är dom inte bara för söta?
Molly & hennes kille Ture?
Molly skall ofta ha nappen åt fel håll, å det är ju för sött!
Man kan ju inte annat än bara älska dom här sötisarna!




Varje morgon hälsar Molly på Ture som hänger ovanför skötbordet!
Numera så sitter hon på skötbordet skrattar å pekar på Ture.
Hon har mycket prat för sig och snart tror jag nog allt hon kan säg Ture tillockmed ;=)




Det här är längsen, men jag tror Ture redan här tycker att Lucas borde flytta
på sig så han får ha Molly för sig själv ;=)






Klarade natten bra!

D är ju i Amsterdam så inatt fick jag & snuttran sova själva.
Efter barnkalaset hos Ebba så var snuttran jättetrött. Hon åt gröt och sedan välling sedan la jag henne vid kvart över sju. Hon däckade direkt.
Jag & Mia & Sandy satte oss sedan å grejade inför bröllopet. Vid halv nio var vi klara så sedan vart jag ensam. Satt i soffan en stund, men gick upp å la mig sedan. Kan liksom inte slappna av riktigt när inte D är hemma. Egentligen skulle man väl tagit vara på den stunden när man är själv. Tagit ett glas rött, lagt fötterna på bordet och bara njutit..men icke!
Vid 22 tiden så hostade snuttran och jag passade på att lägga över henne i våran säng....ville ju inte sova ensam i sängen om tjuvarna skulle komma. Sedan sov vi faktiskt helt okej, eller ja snuttran sov gott och jag sov lite från och till. Blev jätte-lättad när jag vaknade och klockan var 06.15..yes! jag hade klarat en natt ensam!! Var så stolt över mig själv att jag inte skrämt upp mig under natten eller hittade på att ngn var under sängen eller höll på att klättra upp på balkongen!
Vid 07.15 vaknade snuttran och vi gosade en stund sedan var det dags att börja göra sig iordning för kl 9 skulle vi vara hos Allie & Ebba och fotografera. Ebba var dock inte så medgörlig men jag fick några bra bilder, och däremellan hann Ebba både slå och putta Molly ned i golvet..Molly vart helt förstörd...
Sedan gick vi hem och Em kom på ett snabbbesök!
Sedan åt vi lunch - torsk! mmmmmm!! gott!
Nu har snuttran somnat och jag borde egentligen städa....men vart tog orken vägen??....
Ska försöka ta tag i det nu!


Och ikväll är det symöte!
Hoppas bara att D:s flyg går enligt planerat så han hinner komma hem innan jag ska bege mig!

hitta orken...hitta orken..hitta orken........

Tiden går såååå fort..

tänk...för ett år sedan såg jag ut såhär..
Å där inne bodde snuttran.
Vem kunde ana att i den tjocka magen fanns världens finaste snuttra?



Fy f-- för Kräkis!

Onsdag eftermiddag..Jag & Molly sitter på golvet å leker. Hon e väldigt klängig och vill bara sitta i mitt knä och gosa. E oerhört lugn och tyst för att vara hon...Sjunger lite och så...BUÄHHHH....
jajemän! Där kom han: Kräkis!
Hon vart jätteledsen stackarn och kanske en aningen förvirrad över vad hon precis gjort.
Vi fick duschat av oss eftersom hon kräkte ned både mig och henne och lite till..uschjjaaa...
Sen sov hon i 2 timmar.
På Torsdagen skulle jag & D åka till Tyskland med M&M för lite inhandling av diverse drycker inför bröllopet=) Var lite vankelmodig (heter det så..?) över att åka eller inte då vi inte visste om snuttran skulle spy igen. Men hon verkade pigg å glad på kvällen å åt sin välling så vi lämnade henne hos farmor och farfar.
Väl nere vid gränsen Danmark/Tyskland så pratade vi i telefon med dem och då hade snuttran spytt igen och var allmänt deppig och hade nog feber..åhhhhhh...det skar i mamma-hjärtat över att inte kunna vara hemma hos sin lilla prinsessa!!
Väl hemma så var hon deppig och snorig och hade värsta diarrén. Jag började frysa och jag och snuttran gick å lade oss vid nio i våran säng. Hon var jätteorolig och hade ont i magen. Först kom värsta bajsen och sedan spydde hon..Stackars liten! Vid 00.00...kände jag att det var nåt som hoppade på mig..Så då kom han! kräkis!!! Hela natten spydde jag och det finns bara ett ord: Fy Fan! (var det två kanske..?)
Fredagen var vi allmänt nere jag och snuttran och åt inget alls direkt under dagen. Vi fick i snuttran vatten, en halv majskrok, lite apelsin och lite majsvälling.
På Lördagen var vi tillbaka och det var helt underbart att se henne skratta och "prata" igen. Matlusten har så smått börjat komma tillbaka och nu sover hon i sin säng igen.
Det vart några tuffa timmar men man klarar det!
Visste inte riktigt hur man skulle bete sig med kräk och bebis men man fixar det. Det är bara att ta det lugnt och sansat och inte stimma upp sig utan trösta och sedan byta till rena lakan, byta kläder och se till att dom får vatten. Sen finns det inte så mycket mer man kan göra.

I lördags började även D känna sig dålig. Frös och ont i magen och fick feber. Men han spydde aldrig. Han sov dock konstant så jag fick allt fira lördag i min ensamhet. Lagade god lasagne och lyxsallad. Tänkte unna mig ett glas vin men det smakade inte alls så jag hällde faktiskt ut det...ja...tro det eller ej.. ;=)
Gick nog å lade oss vid 22 och sov gott hela natten hela familjen.
Idag har vi lekt och snuttran har faktiskt lärt sig att köra i sin gåstol...ja bakåt alltså! Inte framåt!
Nej nej..hon kör bakåt och så kryper hon baklänges...

Snart är det bandy final på TV. Heja Sverige!

Och ikväll blir det söndagsmys och sen är det en ny vecka med en massa roliga händelser.
Snuttran skall tex. klippa sig på Tisdag! å så ska vi på barnkalas.
Ska försöka uppdatera med lite bilder!


Bara för att....

jag skröt så förbannat om snuttrans stående rutiner så...
VEM tror ni vi vaknade av klockan 05:30 igår morse?
Sittandes i sin säng å diskutera med nallen????
Jag gick dit i sömnen och gav napp och så somnade hon om...

Och VEM vaknade vi av klockan 03:30... måste bara skriva det igen: 03:30!
Liggandes i sängen å tjattra med nallen.
D gick dit och hon somnade om direkt!

Varför??
Varför undrar man...
Varför känner man för att ligga å tjöta med nallen istället för att söva mitt i det vi kallar natten i våran familj?
Nu ska man ju inte klaga över att hon inte skriker, men varför gör hon inte det? Varför är hon helt nöjd med att bara ligga där å tjöta, och sedan när vi kommer så är det precis som..Okej då jag får väl sova då och så lägger hon sig på sidan å kurar ihop å somnar om...
unge...



Jaha...skulle jag göra det nu?

Killar..Männen...Pojkvännen..Våra äkta hälftar...ja...kallade dem vad du vill men ibland så undrar man hur de tänker i lilla hjärnkontoret ibland.
Till exempel ikväll:

Jag: Kan du dammsuga
(dammsugaren står på golvet..)
D: mm.......(samtidigt som han ligger i soffan..)
..........................
.................................
......................................
jaha...menar du nu?
Jag: ja det kan du göra.
D:
mmmmmmmmm........................

Sen blir det ändå jag som dammsugar eftersom jag tvingar han att gå upp på kattvinden å kasta ut musarna som fastnat i mössfällan...

Nu behöver det inte vara just dammsugarn det handlar om men ikväll var det just det.
Det kan lika gärna vara allt från att röja undan efter vi ätit, plocka undan smutsiga kallingar, hämta ngt som jag ber han om eller ta på snuttran pyjamas osv.osv..
Oftast är svaret på det man sagt:
Jaha...menade du nu?

Jag menar...Om man ber ngn om något, oftast vill man väl att den personen gör det ganska omgående?
Inte om 30 minuter eller 1 timma utan NU vill jag ha hjälp.
Kan inte förstå att det ska vara så förbannat segstartat..
och visst måste det vara "killigt" detta beteende?
För när jag har ätit, så tänker jag att nu röjer jag så blir det klart och SEN kan jag lägga mig i soffan å slappa.
Inte fasiken låter man disken å maten stå "en stund för jag tar det sen..."

Tillsammans med Anneli & Jennie diskuterade vi våra mäns beteenden och det visade sig att deras beteende var ganska tydligt desamma.
Som till exempel när dom är hemma med barn en dag, då ser det ut som tredje världskriget när man kommer hem för dom har ju lekt hela dan och inte tänkt på att röja upp efter sig eller diskat undan osv. som en annan tar för givet att man gör. "Dom vill ju vara med barnet när dom är hemma"... Jo det klart att dom vill eftersom det är vi som är mammalediga. Men ändå så ingår liksom hushållssysslorna när man är hemma..tro det eller ej. Så fastän man varit borta en dag eller kväll så blir det ändå jobb när man kommer hem i form att röja och plocka. Sen kanske man har sig själv att skylla för att man gör det, men jag kan bara inte slappna av innan man plockat undan och så innan man kan sätta sig i soffan och ta det lugnt.
Hur skall man få in detta i lilla hjärnkontoret på det manliga könet?
Nästa gång som D ropar och vill att jag ska räcka honom en handduk eller ge han nytt toalettpapper då ska jag svara:
mmmmmmmmm......
Vänta i 20 minuter och sen säg:
Jaha....skulle jag göra det nu????
undrar om det är så populärt....


Rutiner Rutiner Rutiner..

Jag minns knappt om snuttran hade några "rutiner" när hon var mini. Hon mest söv...å söv...å söv.... Jag minns inte direkt heller när hon började fastna i sina just-nu-rutiner, alltså hur längesen det var hon började falla in i spåret som vi nu kör.Men jag konstaterar iallafall att rutiner är härligt!! Speciellt när dom är såhär ihållande...peppar peppar...

En dag för Molly är:

8.00.(eller 7.30 eller 9.00..eller 9.30..beroende på hur länge hon känner för att söva..) Vaknar! Ligger i sängen, eller sitter som hon nu lärt sig. Sitter i sängen å pratar med sina nallar tills jag eller D kommer å hämtar henne. Aldrig ett skrik eller någonting från denna lilla damen.
8.30 tiden - Välling i sängen tillsammans med mamma (mig alltså)
9.00-9.30 Frukost i form av gröt och ett halv smörgåskex
Lektajm!
10-12 Sover ngn gång därimellan. Lägger oftast henne platt fall ned i sängen å så däckar hon.
12 - Middag! mmmmmmmm...älskar mat! Å så får man efterätt om man äter upp (inget fusk nu Ture...;=)
13-15 Sover ngn gång därimellan.
15-15.30 Mellanmål, apelsin, yoghurt,macka..lite olika.
Lektajm!
17.00 Gröt!
Lektjam med pappa!
19.00 Välling å platt fall ned i sängen å sover tills morgonen gryr vid 8 snåret å en ny dag börjar!

Helt underbart!
Vid jul tänkte man att man kanske skulle "rubba" hennes rutiner eftersom vi var på bortaplan å så, men icke...hon följer sina rutiner till punkt å pricka.
MEN!!
måste jag tillägga.. Enda gången som man lagt märke till nu det sista är att, när vi e hos andra mammor å hälsar på så kan man inte längre bara lägga snuttran ned på golvet på en filt för att sova. Nä nu finns det andra roligare saker att upptäcka så sova hos andra under dagen fungerar oftast inte om det inte är i vagnen givetvis.
Men jag antar att det är så när dom blir äldre, svårare att slappna av och komma till ro.
Men det gör oftast ingenting för väl i bilen på vägen hem slocknar hon på 1 sekund.

En annan har ju själv blivit väldigt rutinfast.
Min morgon startar med att vakna till snuttrans vilda diskussion med Ninis. Sen hämtar jag henne eller D beroende på om han e hemma eller inte. Sen gosar vi i sängen å kollar på Nyhetsmorgon en stund. Sen går jag ned i pyjamas, gör välling. Går upp till snuttran. Hon käkar välling. Sen gosar vi en stund till i sängen. Sen bäddar jag, klär på mig, byter blöja på snuttran å klär på henne. Sedan går vi ned, jag borstar hennes hår, gör gröt å frukost. Vi tänder ljuset på bordet och räknar D-droppar. Sen röjer vi undan, leker och sedan är det dags för förmiddagsvilan för snuttran.
Sen beroende på vad som händer under dagen gör vi diverse aktiviteter. Men just morgonen är desamma rutinerna. Å det är på nåt sätt härligt, för det är våran stund hela morgonen.
Sen kanske jag inte ens skall våga erkänna men det gör jag....jo...att.....när...jag packar skötväskan så måste jag ha ett jämnt antal blöjor med...ja jag vet..det är sjukt..men antingen 4 eller 6...vet inte varför. Men jag skulle nog f-n nästan vända i dörren om jag glömt att kolla hur många blöjor jag fått med...Har inte sagt det till nån innan.. haha..men det är ganska roligt samtidigt som det är en ordentlig tvångstanke..varenda gång kan jag lova.. 4 eller 6 blöjor...Kan inte hjälpa det..Måste bara vara så! =)






Var ute vid havet å tog lite bilder på finaste snuttran!




En vecka som mammaledig..

Min vän Anneli - http://annelicarlsson.wordpress.com/
skrev i förra veckan om tre dagar ( har jag för mig att det var) som mammaledig.
Tänkte ge mig på att skriva om en vecka som mammaledig.
Började igår..shit va svårt det är att dokumentera allt..
Visst vissa dagar träffar man mycket folk och fikar osv. men ibland så e man "bara" hemma och gör vardagliga saker som hör ett 250 kvm hus till =) Å så givetvis tar hand om lilla snuttran.
Ska försöka att ta så mycket bilder som möjligt för att dokumentera hela veckan!
Men även oavsett vad man gör så är det svårt att komma ihåg att dokumentera, men jag skall göra mitt bästa!

Idag händer det inte så mycket, ska vara hemma greja lite och ta en promenad eller åka hem till snuttrans mormor & morfar.
Det är det som är lite grejen med att va mammaledig, ibland kan man bara göra det som andan faller på!


Då var det postat!

Anmälan om dagisplats till snuttran...
Tänk vad 1 år går fort!
Helt otroligt!


Nu ska vi iväg till BVC, får skriva mer sedan!


Svåra val men that´s life antar jag.

Från första stund man föddes så började också valen man var "tvungen" att göra. Skulle jag skratta eller gråta åt alla ansikten som kom alldeles för nära inpå och nöp mig i kinderna?
Skulle jag erkänna att jag ramlat å slagit mig på knät så jag egentligen ville krypa upp till mamma å gråta eller skulle jag vara stor och stark?
Skulle jag leka med Anna eller Sara?
Skulle jag vara på lekis eller fritids?
Skulle jag välja rosa eller rött?
Skulle jag vara blond eller mörk?
Vilken linje skulle jag välja på gymnasiet?
Skulle jag röka eller inte?
Skulle jag resa eller jobba?
Skulle jag flytta eller stanna?
Skulle jag byta jobb?
Skulle jag utbilda mig?
Tusen val och vid varje vägskäl så fanns det tusen vägar att välja på... Hamnade jag rätt? Men om jag gör så? Men om jag gör si?
Tänk om jag skulle...
Skulle jag ha....
Eller....
Varje val har gjort att man nu är den man är. Varje val har skapat den person man blivit. Man skall hellre vara glad för de beslut man gjorde än ångra de man aldrig gjorde.
Idag!
Mamma!
Och det är nu ens första val som mamma ligger i ens händer.. Dagis pratar jag om...Att en enda lapp kan röra till det så i hjärnan. Tusen tankar tänk om..men tänk om...eller...
Det finns ett dagis här och det är givet att hon kommer få det bra där. Alla hennes kompisar är där och dom stormtrivs.
Egentligen ingen stor fråga, men tiden har gått så sjukt fort att man inte kan fatta att lilla tjejen skall in på dagis om ett halvår och att jag skall börja jobba. Jobba har jag ingen rädsla för. Men det är just det där att ens lilla bebis har blivit så stor att hon skall börja dagis.
Alla sa innan man fick barn att tiden gick så fort, och då visste man inte riktigt vad dom menade. Visst dagar går förbi och blir till år. Men så blev man förälder och vips... Så var ett år passerat och man undrar vart den där "bubblan tiden" tog vägen!
Stanna upp..Andas...Se dig omkring..Var glad..Var nöjd..Du lever..Du finns..Ta ett djupt andetag och glöm inte att livet är härligt!

Sova för mycket?

Hur många föräldrar till 10-månaders bebisar väntar på att dom skall vakna? Tror att det är nåt som är fel för att dom sover för mycket?
Vaknar varje morgon förundrade över att ännu en natt passerat utan att vaknat av gråt, utan har fått sova 7-8 timmar eller mer i ett sträck.
Inte vet jag...
Men jag är en iallafall en av dem och som undrar hur mycket snuttran kan sova egentligen..
Nu har hon sovit i 14 1/2 timme.... Har vart där å kollat till henne ett antal gånger men hon sussar så gott.
Kan dom sova för mycket?
Eller hur funkar det...
Hon är pigg å glad när hon är vaken och äter som en häst, så jag kan inte tro att det skulle vara nåt som är konstigt, hon kanske bara kräver mycket sömn?
För även om hon sover såhär länge så kommer hon sova 2-3 timmar på eftermiddan..
Får ta å fråga BVC om detta e normalt..

Idag åker iallafall julen ut! Ska bli skönt att få städat ut den, och fram med vårsaker..fast....det är ju 20-30 cm snö ute så egentligen är det ju nu det verkligen är jul och vinter landskap ute.. men nej jag e trött på tomtarna nu.

måste gå å kolla igen om hon verkligen inte vaknat än...

Vardag härliga vardag!

Ja äntligen...om man får säg så? Så är helgerna slut och man kan gå tillbaka till vardagen. Det har varit jättemys å ha D hemma och att vi har fått fira jul tillsammans med våran fina lilla tjej. Nyår har passerat och jag har fyllt år och vi har umgåtts med vänner å haft det trevligt. Men det är ju faktiskt lite skönt att det nu börjar rulla på i vardagen igen.
D jobbar 2 dagar nu sedan är det ju helg igen. Då fyller M 30 år! Skall fira henne på lördag. Då blir det väl fest igen=)

Fastän julen passerade i ett nafs och julkänslan var som bortspolad så var det ändå mysigt. Men som Anneli min vän skrev så kanske man har blivit för gammal för att ha den där pirriga känslan som man hade när man var liten å väntade på tomten. Nu känner man verkligen som man hört många säga förut: Julen är barnens högtid.
Födelsedagen min är ju som den brukar men jag fick många fina paket och skall äntligen få unna mig en timmes ansiktsbehandling!

Vintern å våren som följer kommer att fyllas med planering inför M&M:s bröllop, superkul att få vara en del av det.
Har inte skrivit så mycket om det här men det kommer mer framöver.


Idag på första vardagen själva så har jag & snuttran bakat muffins med chocolat frosting på som vi skall bjuda sy-tanterna på ikväll. Japp, för iockmed vardag så är det symöte dags igen!
Sedan bakade vi hallongrottor.
Har ätit middag, snuttran fick fisk som hon älskar.
Tror hennes andra framtand håller på att riktigt gå igenom nu för hon ville bara snutta på nappen, så det fick hon och så sover hon nu igen. Okej att hon brukar sova mycket men kanske inte riktigt så här mycket. Hon såg jättetrött ut när hon satt å kollade på när jag dammsög innan. Så jag la henne i sängen och hon bara kurade ihop sig med Ninis.
Nu ska jag fortsätta städa och sedan är det dags att förbereda kvällsmat sen kommer sytanterna. Ska bli mysigt att träffa dom igen å få en liten uppdatering. om vi syr??...jodå! Alla har sina projekt, så emellan skvallret så syr vi litegrann ;=)



Världens finaste jul-tjej


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0